Att måla är inte så olikt modellerandet. Arbetssättet består i att styra färgmassor av olika konsistens på en platt yta. Rent fenomenologiskt är färgen i sig formlös. Den får sin verkan, sin betydelse i relation till övriga färgmassor. Att det väcker mer än materiella förnimmelser är i sig ett mirakel. Bilden av en människa väcker fantasin om en verklig människa. I ett mottagligt sinne är gestalten lika verklig som någon annan. Man skulle kunna påstå att målandet av en mänsklig gestalt påminner om den livgivande situationen som Prometeus (i den antika mytoligin) befann sig i när han formade den första människan av smuts och vatten. En förväntansfull, lustfylld men förbjuden handling.
Förutom diskussioner med medutställarna under den långa förberdelsetiden inför utställningen har följande tankar varit närvarande under arbetet med "Gestalt".
-
Frånvaro - Närvaro
En person som inte är här kan upplevas vara närvarande i en bild. -
Ansiktet som ett imaginärt landskap.
När blir målningen en bild av ett ansikte ? När är den bara färgmassor ? -
Slump - Kontroll
En arbetsmetod där jag medvetet växlar mellan slump och dess motsats kontroll. -
Lita på handlingen
Att handla utan att värdera resultatet. Att utföra det planerade utan att låta sig styras av det visuella .
Det som visar sig
”Det som visar sig” är ett samarbetsprojekt som utforskar dialogen, visuellt och verbalt, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Erfarenheter och samspelet kring det yttre och det inre ligger till grund för projektet - jag är den rymd där jag är.
Idén att göra en utställning tillsammans föddes hos Agneta Hill för ungefär två år sedan och hon tog därefter kontakt med var och en av oss. Några av oss kände varandra sedan tidigare medan andra var nya bekantskaper.
Försommaren 2008 gick Agneta bort och lämnade ett stort tomrum efter sig.
Vi har under året träffats regelbundet och pratat om vad vi gör, hur våra tankar går och vilken typ av utställning vi skulle vara intresserade av att göra tillsammans. Det som blivit tydligt är att våra möten ska vara utgångspunkt för vårt gemensamma projekt. Vår idé är att arbeta utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, dvs att vi utan förutfattade meningar möter världen, varandras berättelser, tankar och konstnärskap. Vi vill låta ”Det som visar sig” hos var och en av oss ta konstnärlig form och gestaltning genom att presentera det i en utställning. Vår utgångspunkt är att se vårt arbete som en forskningsresa där vi möter varandra, oss själva, med nya ögon och låter det som händer hända. Hur det sedan kommer att ta sig uttryck – det visar sig!
Studio 44 - Det som visar sig
Tjärhovsgatan 44
Två stora tavlor (156 x 200 cm)
15 små (19 x 24 cm) akvareller på 600 gr akvarellpapper
En temautställning av konstnärerna: Jan Albert Carlsson, Peter Kinny, Ylva Kullenberg, Ann-Sofie Nilsson, Lotte Nilsson-Välimaa, Kenneth Pils